torsdag 8 mars 2012

Sanningen om Ariel?



Jag lade ju upp min lilla sång "Hej Hjärter knekt" här för ett tag sen, så jag lägger upp den här också nu när jag ändå har kamera och konto på YouTube och allt. Det är en liten parodi på filmen/sagan om den lilla sjöjungfrun, uttryckt i sång. Som vanligt svarar jag inte för musikkvaliteten, men jag tycker den är ganska rolig! ;)

Jag räddade ditt liv och drog dig upp ur havets djup
Du var så snygg och stilig fast jag inte fått nån sup
Jag sjöng en vacker visa för att ge dig lite tröst
och långt därefter mindes du min röst.

Jag skyndade till häxan för att bli en sån som du
Jag fick en dryck som delade min fiskstjärt mitt itu.
Kan du ens i fantasin
förstå hur jag led pin?
För häxan hade inte ens morfin.

När jag kom upp på land til slut så var jag tyst och stum
För jag betala' häxan med min röst, visst var jag dum?
När jag skulle säga: "Hej!
Jag är dina drömmars tjej"
så fatta' inte du att jag var mig.

Sen kom det en prinsessa och dök upp från ingenstans
Hon hette visst Vanessa och berövade min chans.
Sen steg ni på ett bröllopsskepp som seglade mot öst
för Vanessa kunde sjunga med min röst!

Jag fatta' ingenting och ville bara gå och dö
Tills Mozart såg att du just tagit häxan till din mö!
Han samlade en djurarmé från både hav och land
som krossa' brudens snäckskalshalsband.

Och då på något vänster kom min röst tillbaks till mig
Vet inte hur, men vad gör det? Jag fick ju bli din tjej!
Där ovanför fanns det ett land
där vi kunde gå i sol på en strand
Och glad och lycklig fatta' jag din hand.

Men efter våran brudvals när vår smekmånad var slut
och filmmusik och eftertexter sakta rullat ut
då kände jag att kärleken snart hade nått sin höst
för allt du tyckte om det var min röst

Var gång vi gick till sängs så fick jag söva dig med sång
och innan något kul hann hända somna' du var gång.
Men jag låg vaken natten lång och hade det så trist
Du ville bara ha mig som artist.

Walt Disney gillar söta slut, det är ju tradition
men jag hade hellre levt i H.C. Andersens version.
Jag skulle hellre dö och flytta upp till himlen nu
än leva livet ut med nån som du!

Adjöss med dig, prins Eric, du min ytligaste vän
Jag syr nu mina ben ihop till fiskstjärt igen
och hoppar ner i plurret och är lycklig att jag vet:
I djupet råder ingen ytlighet!

4 kommentarer:

Matilda Krig sa...

Haha, fantastiskt :D
o btw, jag gillar dina hundar oxå ^^

Anjo sa...

Applåder och visslingar.

farbrormalin sa...

Tack, hörni! :)

Sara Rundcrantz sa...

Brilliant!:D En lilla sjöjungru-gillare till en annan:)