fredag 27 november 2009

Sånt som gör gott

Minnesanteckning: Kyckling. Vitkål. Hacka sönder, woka. Lite svartpeppar, lite currypasta, lite sojasås. Blev jättegott faktiskt, fast det var så enkelt och snabbt. Fast nästa gång ska jag se till att ha nudlar hemma. Eller ris. Det skulle passa till.

Nu ska jag snart smita iväg och se LiSS jubileumsspex Göta Kanal 2! Det blir nog roligt det. :)

tisdag 24 november 2009

Kiwi och kamomillte


... sedan är det godnatt.

måndag 23 november 2009

Ett bildat inlägg

Eftersom jag tycker att det är trevligt när andra bloggare lägger upp bilder på vad de gör under dagen, tänkte jag föregå med gott exempel!

På eftermiddagen idag tog jag en promenad i det höstgrå vädret till stadsbiblioteket via "gatan-med-de-fina-husen" för att plugga lite...

Aja baja, såhär får man inte göra på bibblan... fy mig. Men jag lämnade inga smulor eller kaffespår efter mig i alla fall, så ingen lider av det. ;)

... jag hade inte så värst mycket pluggenergi idag, tyvärr, men lite blev det läst. Jag hann i alla fall konstatera att hjärnan är mycket rörigare än en dator!

Det har varit en ganska lugn dag idag. I morse blev jag lite arg på mig själv eftersom jag hade bestämt fika med Nisse på förmiddagen men försov mig. :( Tråkigt att missa fika med kompis och tråkigt att sova bort så pass mycket av förmiddagen! Men senare hade jag rätt trevligt ändå. Efter min lilla fotodokumenterade pluggstund på bibblan gick jag och handlade lite. Jag köpte en hudkräm och en ansiktsmask, rooibos-te, tandborstar, tandtråd och en burk kanel. Bra å ha.

På kvällen hade vi ett kort möte med bostadsrättsföreningens styrelse. Jag råkade bli suppleant i den på årsstämman i förra veckan, nämligen. Det blev ett ganska kort och effektivt möte i kväll, vi bestämde bara vad vi skulle ha för dörrar.

Tjipp tjipp!

söndag 22 november 2009

Tangotalanger och sångsensationer

Lördagen var en härlig dag. Dels var det finare väder än det har varit på länge (massa sol mitt i november!) och dels hade jag trevliga saker för mig.

Först var jag på en snabbvisit hos mamma och Perka i Motala och åt lunch, och på kvällen var Nisse och jag och dansade tango! Det var något slags prova på-tillfälle på Anders Ljungstedts gymnasium och man kunde även prova på salsa och lindy hop. Främsta skälet till att vi var där var att Nisse eventuellt vill att jag ska gå en tangokurs med honom i vår. Han går en nybörjarkurs med en annan tjejkompis nu, men hon tänker inte gå vidare på fortsättningskursen, så då har Nisse frågat om jag vill gå fortsättningskursen med honom i stället. Nu är jag visserligen novis på tango och borde kanske rent logiskt inte börja med fortsättningskursen, men Nisse säger att han tror att jag "klarar ut det" eftersom jag är bra på att följa. Det är kul att höra, och jag fick verkligen mersmak på tango igår kväll! Jag tog reda på vad det brukar kosta och bestämde mig för att jag har råd om jag jobbar någon dag i vår.

I dag har också varit en väldigt trevlig dag. Jag har nämligen haft min nystartade a cappellagrupp på besök för allra första gången! Eller ja, var för sig har de faktiskt allihop varit på besök hos mig förr, flera gånger till och med, men inte alla tillsammans och inte i just detta syfte. Vi hade jättetrevligt. Vi drack mängder med te, goffade i oss hela satsen kolakakor som jag hade bakat till mötet, spånade på en massa låtar som vi kan sjunga och sjöng även lite för skojs skull (utan arr och inte så jättestrukturerat). Jag tror att vi kommer ha jättekul! Nu är allt som det ska igen, känns det som, för det kändes precis som att ha en spexgrupp på besök. Jag är ju så van att vara värd för små trevliga spexmöten minst en gång i veckan - i våras var det manusgruppen och på hösten kören. Michan fick också flashbacks, sa hon, hon tyckte det kändes som att vara på manusmöte igen.

På kvällen fick Michan ett telefonmeddelande från sin mamma som berättade att hon var på middag hos min pappa. Ibland är världen liten! Jag visste i alla fall inte att de kände varandra, och jag tror att det tog ett tag innan de insåg att jag och Michan känner varandra och att hon var hos mig just då. Dessa sammanträffanden...

Nä, nu ska jag avsluta för idag och fortsätta vara endorfinhög på helgens aktiviteter. :)

fredag 20 november 2009

Mitt minne är bra, men kort.

Idag har jag köpt en minneskortläsare och kan äntligen få ut bilder ur min gamla digitalkamera! Dags att leka "mysig bild-bloggerska".


Här har vi en höstmysig bild från mitt vardagsrumsfönster, inklusive levande ljus...


... och här har vi en till, där man ser hur det lyser i grannarnas fönster också.


Här är en bild från när Frida, Henric, Mats och jag var och hälsade på Filosofspexet i februari, som jag inte har lyckats få ut ur kameran förrän nu. :)

Kameran min är nämligen född någon gång omkring millennieskiftet och är så antik att man behöver en specialmjukvara för att få över bilder från den till datorn. Denna mjukvara umgås dock tyvärr inte med nyare datorer, men själva kameran tycker jag funkar fint och jag känner mig inte rik nog att helt sonika skaffa en ny. Så Pär tipsade mig om att jag kan föra över bilderna från minneskortet mha en minneskortläsare i stället. Nu har jag en sådan!

Vidare har jag köpt varsin hemlig julklapp till mamma och syster samt lite ansiktsrengöring, ascoola svarta skrubbhandskar och Body butter till mig själv. Det är body butter med hallondoft, så jag känner mig lite som en varm hallonglass nu när jag har smort in mig. Härligt.

Jag överfört en extrasumma från mitt sparkonto så att jag kan unna mig själv och andra lite extra nu när det snart är jul. Så får man göra, bestämde jag. Jag ska jobba lite i julveckan, så då får jag ju pengar, och det går alltid åt lite mer i juletid. :)

onsdag 18 november 2009

Kacklande kak-kakafoni

Nu är jag kakstinn som ett mindre konditori och känner mig ungefär som en sockerhög, däst köttbulle. Men vad trevligt vi hade hos Katta! Goa spexare. Nu ska jag dricka mitt kvällste och försöka sova lite så att jag är vid liv på seminariet i morgon bitti. Då ska det diskuteras kognitiv modellering så det står härliga till. Tänk om man skulle bygga ett neuralt nätverk av kakor. Vad skulle ett sådant producera? Bak-tankar? Eller bara drömmar av vanilj? Ni vet väl förresten att en elektrisk ugn som man bakar kakor i kallas kak-elugn?

Klockan är mycket, det märks på humorn.

Puss på er!

Färdigfilosoferad

Till klockan tre i natt satt jag uppe. Det var tröttsamt men lite mysigt på sitt sätt. Nu sitter jag i skolan och har just renskrivit och skickat in min lilla text med tankar om vad kognitiv modellering har för roll inom kognitiv neurovetenskap (den behövde bara vara ett A4-papper lång, så det är ingen stor grej, men det är ju ändå lite att läsa och tänka). Snart hör nog mamma av sig och vill fika. :) Vad skönt det känns att ha gjort en plugg-grej och bara ha trevliga saker kvar resten av dagen!

Nattugglans pluggmemoarer

De gånger jag faktiskt lyckas komma igång och plugga effektivt, vara koncentrerad på det jag läser, känns det så bra! Så hoppfullt, på något sätt. Det brukar dock gå lite segt att komma dit, men det kanske går lättare när man har övat lite? Nu ska jag nog åka hem, ta en paus och få något i magen. Jag tänkte ta en uppesittarkväll för att skriva den lilla filosofiska texten om förordet och kapitel 1. Jag får skriva för hand hemma eftersom jag inte har någon dator, så behöver jag bara åka till campus och renskriva texten i morgon förmiddag. Känner jag mig själv rätt, kommer jag nämligen inte att pallra mig upp kl 8 i morgon bitti för att läsa boken och skriva sammanfattningen då. Så det är lika bra att jag gör det nu, när jag ändå är vaken!

tisdag 17 november 2009

Hösthärlighet, hårddiskshaveri och hemuppgifter

Jag satt hemma i min soffa och försökte plugga förut, men kunde inte koncentrera mig, så nu sitter jag på campus i stället och ser om jag kan få mer gjort här. Men jag passar på att blogga lite också när jag ändå har tillgång till en dator.

Min egen dator har tyvärr havererat, så för tillfället lever jag lite som en stenåldersmänniska. (Eller egentligen inte när jag tänker efter... så längesen var det inte som det var vanligt att vara datorlös. Till och med jag har ju minnen av hur det var innan alla hade datorer hemma och innan Internet blev vanligt, men den tiden känns så fruktansvärt avlägsen idag!) Pär var snäll och tog hem datorn för att pyssla om och kurera den, och igår ringde han och sa att han lyckats rädda filerna (Tack, Pär!). Den behöver dock genomgå en hårddisks-transplantation, men jag hoppas att det går på garantin.

Det är så mysigt höstruskigt nu! Jag tänkte igår, när jag satt och pluggade i min vardagsrumssoffa med levade ljus i fönstret och på bordet, att om jag vore en såndär hemtrevlig känd bloggerska så skulle jag ta några fina kort här i rummet och lägga upp på bloggen under rubriken "Höstmys" eller liknande. Och så skulle alla trogna kommentatorer påpeka hur hemtrevligt jag har det och hur inspirerade de blir. :) Fast detta skulle jag såklart kunna göra fastän jag inte är någon känd bloggerska - om jag hade en kamera som var kompatibel med datorn. Jag får väl spara till en ny kamera, eller se om kompatibiltiteten blir bättre med ett annat operativsystem, så lovar jag att lägga upp en fin bild på nästa mysiga sak. :)

I morgon ska jag sitta i skolan och plugga kl. 8-12. Jag skulle ha pluggat med Linnéa, men hon blev tyvärr sjuk och fick ställa in. Men jag ska försöka ta mig hit själv ändå. Vi läser kognitiv modellering nu och ska lämna in en sammanfattning med egna tankar om första kapitlet i morgon. (Sådana upplägg tycker jag är bra! Det gör att man faktiskt måste läsa sina kapitel till rätt dag.) Sedan blir det lunch/fika med mamma och på kvällen har Katta kak-knytkalas. Det ser jag fram emot! Jag har bakat gott, och det räcker nog till mig och mamma också...

fredag 13 november 2009

Fredlig fredag

Idag har varit en lugn dag. Hade tvättid i förmiddags, och nu på kvällen var Gabriel här, för han ville se spexet Lucifer som vi satte upp för tre år sedan. Så vi satt och tittade på DVD:n, drack te och pratade strunt fram tills ganska nyligen. Trevligt. :)

Vad jag kom igång igår, förrsten, det blev två blogginlägg på raken efter en lång tids uppehåll. Bloggande är bra eftersom man får struktur på sina tankar på ett sätt som man inte alltid får om man bara sitter och tänker. Tankarna blir så mycket tydligare när man skriver ner dem och så kommer man att tänka på nya saker medan man skriver. Dessutom kan bloggande om trevliga saker distrahera en en del, så att man slipper tänka på sådant som är jobbigt. Det är bra det.

torsdag 12 november 2009

Hjärnspikar!

Jag skulle ha haft tenta i neurovetenskap i morse, men skippade den. Jag har inte lyckats plugga tillräckligt eftersom jag inte riktigt är vän med den här kursens upplägg. Jag kan inte riktigt sträckläsa en kursbok, självmant sortera ut det jag tror är viktigt, plugga in det och klara tentan. Jag har oerhört svårt att koncentrera mig när jag liksom inte vet vilka delar jag måste komma ihåg... Jag är nog en person som bäst lär in saker i frågeform. Om jag har ett gäng gamla tentor eller övningsfrågor att öva på, går det oftast bättre att läsa eftersom jag vet vad jag letar efter. Jag slår upp det jag ska ta reda på, läser tills jag förstår och besvarar sedan frågan med egna ord. Sedan kan jag upprepa frågorna och svaren för mig själv tills jag minns. Att skriva hemtentor klarar jag också - det är samma idé, då läser man också för att ta reda på specifika saker. Varför det är så vet jag inte. Det kanske är för att det känns mer som om man har ett mål med det man läser om man har en fråga att besvara, och att jag jobbar bättre om jag har konkreta, kortsiktiga mål att uppnå?

Nu säger ni kanske att jag borde skriva egna frågor till texten? Det skulle jag kunna göra också, om den vore lite mer kortfattad och lättförståelig. Skulle jag göra så med neuroboken, finns nog dock risken att frågorna skulle bli alltför många och detaljerade - det är 20 tjocka kapitel. Jag kan försöka!

Men - som tur är har jag fått lite gamla tentafrågor och vettiga sammanfattningar av vad man bör kunna av några hjälpsamma KogVet-vänner nu! Stort tack till er, nu har jag lite pluggmaterial till omtentan! Annars skulle jag ha gått upp på tentan idag för att få något med mig hem att öva på, men det kändes inte tvunget nu. Vissa säger att det är "fusk" att plugga på gamla tentor - men hur skulle jag annars göra? Det är det enda sättet som jag effektivt kan lära mig saker på, såvida inte boken har övningsuppgifter. Men jag kanske bara är en dålig student, vad vet jag. Visst, jag förstår att om man bara pluggar in svaren på en tenta utan att förstå sammanhanget så lär man sig inte allt man behöver kunna. Men om man övar på ett gäng olika tentor och ser till att förstå vad man svarar så borde det väl bara vara en studieteknik som alla andra - en bra sådan till på köpet?

Jag har en god nyhet i alla fall. I nästa vecka ska jag plugga tillsammans med Linnéa, en gammal gymnasiekompis som läser Teknisk biologi nu. Jag tycker att det är lättare att komma till skott och plugga om man har bestämt med en vän att man ska ses på en viss tid och plats och göra det. Även om man kanske inte är effektiv varje gång, så får man något gjort i alla fall.

Vad har ni läsare för studieteknik, och hur funkar det för er?

Jag har haft Nisse här på kaffe på eftermiddagen. Trevligt trevligt. Vi dansade lite tango också, alltid roligt! Nisse säger att jag är bra på att följa. Det är jag också. Men jag kan inga pardanser rent tekniskt egentligen. Det vore kul att gå en danskurs igen, om man får tid och råd någon dag!

måndag 9 november 2009

Postspexperiod

Kära bloggbok!

Eller just det, det här är ju en vanlig blogg. Men ni som såg Holgerspexets uppsättning Mot kanten av Atlanten i år vet vad jag just refererade till. För er som inte hade möjlighet att se den kan jag förklara att vi hade en karaktär i spexet, den unge kaptenen Christofer Columbus, som inte skrev loggbok utan "bloggbok" - en slags blandning mellan loggbok och dagbok. Supergulligt. :)

Nu är spexperioden över, och på avslutningsfesten i lördags natt påpekade en spexarvän lite halvt uppmanade att jag inte har bloggat på länge. Det är sant, så jag tänkte göra något åt det nu. Egentligen hade jag haft tid att blogga även under spexperioden, men jag har av någon anledning inte orkat eller känt för det. Men nu så!

Det har varit en underbar spexperiod, allt känns väldigt lyckat. Under rep-perioden inför föreställningarna var jag stressad av olika anledningar, men allt släppte när föreställningarna kom igång. Jag är s.k. Körsam i år, vilket innebär att jag är någon slags gruppchef/samordnare för en liten doakör som förstärker sångnumren under spexföreställningarna.

Kören var ganska olycksdrabbade under repperioden - jag tror att vi alla var sjuka och hade problem med rösten i omgångar, så det finns nog inte en enda körmedlem som jag inte har varit orolig för i höst! Värst var dock jag själv som inte hade någon sångröst på två veckor! Jag var med på repen och bara lyssnade, visslade mina stämmor och pratade så lite som möjligt. Men det ordnade sig till slut! Vi hann repa in våra låtar ändå, lite tack vare två extralånga rep under sista veckan före premiär. Under själva föreställningsperioden mådde jag bara så bra - då hade ju allt löst sig, vi rockade järnet och det var bara att stå där på scen och njuta av uppmärksamheten och allt vi hade åstadkommit. Allra roligast hade jag under körens a cappella-nummer i början av akt två. Det var det vi hade kämpat mest med, och det var så himla roligt när vi väl stod där och kunde allt. Och hade publikens uppmärksamhet för oss själva, till på köpet, normalt sett delar vi ju den med Skådis och Dansen. :) Jag har fått sådan mersmak på a cappella-sång nu under spexperioden, att jag har samlat ihop ett gäng som vill sjunga a cappella med mig för skojs skull framöver. Vi har vår första träff på torsdag nästa vecka. Det ska bli jätteroligt och spännande att se hur det går!

Min fina, fina kör. Vi ser lite plågade ut här, men det är nog bara för att kompassen är trasig... (Foto: Rikard Nordin)


Jag var även Manuschef i år, och jag måste säga att jag är nöjd med hur manus blev också. Mycket är nog tack vare våra eminenta regissörer som lade många timmar på att korta ner och tajta till manuset, som från början blev för långt. Vi fick ett jättebra tempo genom nästan hela spexet efter det. Men karaktärerna och handlingen i stort är jag också nöjd med, likaså temavitsarna och annat skoj vi lade in. :)