onsdag 30 september 2009

Spextexter

Jag sitter här ensam och finlirar en sångtext som jag har skrivit tillsammans med en spexkompis. Det är något speciellt med att skriva känslofyllda spextexter när man även är manusförfattare och har skapat karaktären som sjunger låten. Karaktären, ens egna lilla manusbarn, blir plötsligt så väldigt levande och verklig när man kryper in under skinnet på den och uttrycker dess känslor i en text - det känns nästan som om man har träffat personen i verkligheten och blivit dess närmaste vän eller något åt det hållet. Detta gäller dock inte för alla typer av spextexter, bara dem som det är mycket känslor i. De lite ytligare och mer skämtsamma texterna är jättehärliga att skriva på ett annat sätt, men man kommer inte fullt lika nära karaktären. Men just nu känner jag mig som en förstående storasyster till prinsessan Johanna, och det är nästan så att jag kan känna och höra hur hon sitter bredvid mig i soffan och berättar för mig vad hon tänker på. Det är faktiskt lite mysigt att sitta här och ha hennes sällskap och förtroende, trots att hon egentligen är en fantasifigur. ;) Är det bara jag som känner såhär när jag skriver texter?

Vi har förresten börjat sälja biljetter på hemsidan nu! Komsi komsi och lyssna på texterna och se allt annat bra också!

Spexkramar!

onsdag 23 september 2009

onsdag 9 september 2009

Shakey shakey

Hej hoj!

Oj, vad längesedan det var jag skrev. För er som inte redan har märkt det, så pluggar jag igen. Jag går om årskurs 2 på KogVet eftersom jag bara tog en kurs förra hösten. Nu känns det faktiskt bra att plugga! Jag önskade i slutet av sommaren att jag hade varit lite mer taggad att börja plugga igen, men nu är jag inställd på det, så det blir nog bra trots avsaknad av jättetaggighet. Emily och jag har suttit i skolan idag och lekt med roboten Shakey (inte den riktiga, fysiska roboten Shakey, utan en som bara existerar i fantasin och i det planerande datorprogram som vi bygger). Vi fick rätt mycket gjort idag, faktiskt, gött det.

I natt drömde jag att jag och mamma grälade jättemycket. Jag minns inte om vad, men jag minns att jag var så arg att jag kastade ner en av mina fina svarta te-muggar från Indiska från en balkong. Sen kom det några unga killar och började samla upp skärvorna. Sorglig dröm hursomhelst, mamma och jag bråkar aldrig. Det ska inte vara så...

I kväll blir det rep med Holgerkören! Det är trevligt. Jag kommer nog sakna att ha en grupp att sjunga vacker stämsång med när spexperioden är över. Någon som vill sjunga med mig då? Gärna a capella. :)

Tjingeling!