tisdag 29 april 2008

Väntan i vårvädret

Jag sitter hemma och försöker plugga lite, men är sjukt ineffektiv, så jag passar på att skriva lite här i stället. ;) Mamma kommer troligen och hämtar mig framåt 19-tiden eller strax dessförinnan så åker vi till Arlanda, hon skulle ringa när de var på gång. Snart kanske Frida ringer och vill hänga lite i solen någon timme innan.

Jag vet inte vad jag ska skriva, så jag lägger upp en mysig bild på mina fina basilikaplantor i köksfönstret i stället. Tänk att majoriteten av dem faktiskt har överlevt vintern och nu börjat skjuta i höjden!

måndag 28 april 2008

Kunskapens träd, systerlängtan och vårfika

Idag har jag lämnat in laborationen om frasstrukturgrammatik. Egentligen behöver man inte lämna in det förrän om en vecka, men jag ville ha det gjort och kunna fokusera på syntax och ordklasstaggnings-labben som jag missade. Plus att jag vill hinna göra klart sista uppgiften på tredje labben i programmering- och diskmattekursen som jag fortfarande har efter mig. Vore skönt att få det bakom sig, det är liksom det enda jag har kvar i den kursen! Jag ska göra ett litet spel med en abstrakt stuga man kan "gå in i" och läsa beskrivningar av rummen. Det är nog roligt, men jag måste komma underfund med hur man gör.

Jag vet inte om jag får godkänt på frasstrukturgrammatiklabben, men det får vi se. Det var en ganska rolig labb som gick ut på att man skulle skriva grammatikregler i en liten spalt och så kom det upp som en trädstruktur i fönstret bredvid, där det överskådligt visades vad alla fraser i meningen kallas och hur de hänger ihop med varandra. I AI-kursen, som vi ska läsa senare i maj, får man tydligen reda på hur programmet som bygger dessa träd funkar, sa Sally idag. Spännande, det skulle jag vilja veta! Det måste förresten vara dessa frassturuktursträd som kallas "Kunskapens träd"? Man lär sig ju saker genom att titta på dem. Smart. Jag ska nog plantera ett sådant träd i min trädgård när jag blir stor och rik och gammal och har lön, villa, en gigantisk trädgård och massor av tid. Och så kan jag ha en intelligent giraff som går och betar bort alla grammatiskt inkorrekta satser som trädet slummässigt genererar utifrån de grammatikregler som jag byggde in i fröet när jag sådde det. Då lär den stackars giraffen bli som en däst köttbulle med de regler jag producerade på labben nu.

*Läser igenom senste stycket* Jisses. Det måste vara sent... *Tittar på klockan* Jäpp, midnatt. Stämmer rätt bra med humor- och urflippadfantasi-nivån...

Det blev en stund eftermiddagsfika med Moa idag. Verkligen jättetrevligt, det var ett tag sen jag träffade henne sådär ordentligt. Perfekt dessutom, att hon hade lite skolarbete att göra och vill fika i skolan, då kunde jag gå iväg och labba färdigt efteråt. Vi köpte fika i Baljan och satte oss ute i vårsolen i Amfiteatern och åt klägg och pratade strunt. Mysigt! Moa var den enda I:aren som jag lyckades bli skapligt nära vän med under min tid på I. Hon bytte till lärarprogrammet efter ett år. Kanske ett tecken på att jag inte heller borde vara I:are...? Och mycket riktigt, efter 1½ år tröttnade jag också, sådär på riktigt, och nu är jag en tämligen nöjd och glad koggis. Så det kan gå. :)

Efter fikat provade jag förresten ett nyinköpt tuggummi med Green tea & jasmine-smak. Det var sannerligen intressant. Trots att jag inte tuggade det så länge (bara en liten stund för att få bort kaffeeftersmaken), så satt det kvar en eftersmak av jasmine ett bra tag efteråt. Man fick liksom förnimmelsen av att sitta i en spansk trädgård framåt kvällskröken och konstant insupa doften från den mörkgröna busken med vita jasminblommor, fastän man egentligen gick omkring på campus... tokskumt! Men gott på sitt sätt.

I morgon (tisdag) kväll åker mamma och jag till Arlanda. Vi ska skjutsa dit Birgitta som ska åka på kurs och så bo över där över natten, för på onsdag förmiddag kommer Nillis hem från Indien! Gud vad roligt det ska bli att träffa min lilla goa syster igen, helt sjukt att jag inte har sett henne på tre månader! Sen ska vi dra hem till mamma i Motala och äta lax och dillstuvad potatis, för det har vi lovat Nillis. Hon har saknat den svenska maten, säger hon. :)

Nattinatt!

söndag 27 april 2008

Tårta, fester och trestrukna oktaven...

Idag fyller farmor år, så jag har varit hemma hos henne i Motala och goffat tårta och smörgåstårta. Gott! Fick skjuts både dit och hem av faster, farbror och mista kusinen (som inte är så liten längre, men i mina ögon är 91:or alltid små... ;)). Smidigt att man inte är den enda i släkten som bor i Linköping. Pappa, Ann och farfars tvillingbror var också där. Trevligt var det, och så fick man en hembakad rågkaka med sig hem också. Det kändes lite tomt bara att inte farfar var där. För er som inte vet det, så gick min farfar bort för bara 1½ vecka sen. Inte oväntat, men ändå sorgligt. Han var gammal, nästan 86 år, hade varit sjuk länge och var, som jag förstod det, lite trött på att leva när han inte längre kunde göra saker han tyckte om. Men det är ju ändå tråkigt för oss som är kvar i livet och inte är trötta på honom. Jag orkar inte skriva mer om det nu, men jag tänker på dig, farfar. Och på farmor som bor ensam nu.

För att prata om något mycket gladare, så hade Sanna R en jätterolig fest igår kväll! Sofie och Miro var där, och Andreas förstås, och Åsa från Mikaels fest. Samt en massa nya roliga människor. En av dem hette Erik och var väldigt musikalisk och sångglad, så det blev en hel del Singstar-sjungande med honom, samt lite spontan stämsång i köket. Kul! När jag fortfarande skriver om festen vill jag också passa på att tacka Sanna för den sagolikt undebara chokladpralinen hon bjöd mig på... den glömmer jag aldrig. :)

Nu i kväll hade jag sånglektion. Jag kom upp jättehögt på uppvärmningen idag, så min sånglärare sa att jag snart ska få sjunga Nattens drottnings aria från Trollflöjten. Spännande! Vi provade till och med att sjunga igenom lite av det högsta, mest kända partiet av den. Det måste varit första gången i mitt liv som jag har fångat ett trestruket F och varit nöjd med hur det låter. Det kunde jag verkligen inte ana för ett år sen, att jag ens skulle komma upp dit! Jag hade aldrig varit uppe och tafsat på trestrukna oktaven eller ens där i närheten - inte ens fult - när jag började ta sånglektioner. Fast jag fick inte låten i läxa nu, men han sa att han skulle leta fram noterna. Till nästa lektion blir det Sheena Eastons "For your eyes only". Mysig låt. Ja, här blandar vi musikstilar! Jag har sjungit visor och rock också. :)

Kram på er!

fredag 25 april 2008

Jag är en fattig student, men jag lever ändå...

... dagarna går å kommer medan jag knogar på.
garvar, går och röjer, rockar bäver och lär.
går back på mitt konto, hojtar, gnisslar och svär...

Eller nåt! Nästan alla ord i min text rimmar i alla fall på originaltexten. Älska att göra totalparodier på originaltexter! :) Hm... finns det inte några på KogVet som faktiskt har gjort ett liknande gyckel på just den låten? Hursomhelst, jag kan inte deras gyckel, det här var mitt eget. Och det har bara en vers. Som jag kom på nu.

Hursomhelst, på tal om fattig... det är lite konstigt det här med pengar. De första... typ två åren som jag pluggade här så tyckte jag alltid att jag hade så gott om pengar. Jag hade alltid en massa pengar kvar i slutet av månaden. Men på senare tid, typ senaste terminen, har jag upptäckt tidigt i nästan varenda månad att "ojsan hoppsan, jag har bara ett tresiffrigt belopp kvar på kontot!" och fått leva jättesnålt i några veckor. Jag undrar hur det kan komma sig, för jag kan verkligen inte komma på vad detta beror på. Jag tycker att jag lever ungefär som tidigare.

Kanske är det helt enkelt så att jag, varje månad sedan jag började plugga, har levt över mina tillgångar med bara några kronor per månad, så att den buffert som fanns från början sakta har sinat utan att jag har märkt det? När jag tänker efter så har jag faktiskt sällan jämfört mitt nuvarande belopp på kontot med hur mycket jag hade såhär dags förra månaden, utan jag har mest konstaterat att "nu är det tre dagar kvar till CSN och jag har fortfarande mycket pengar - vad bra!". Eller så är det så att jag faktiskt gör av med mer. Jag kanske har finansierat mina sånglektioner själv i år utan att tänka på det? Jag minns nämligen inte om mor och far sa att det skulle bli en julklapp från dem den här terminen, och minns inte heller om jag i så fall har fått pengar för det... jag får fråga dem. För det försvann en massa pengar nu när jag betalade den senaste sångfakturan... Eller så kan det kanske bero på att jag har blivit lite väl miljömedveten och förtjust i kravmärkta saker på sistone... fast någonstans är jag ju ändå studentsnål, jag köper inte ekologiskt om priset skiljer sig för mycket...

Nä, jag får nog klura på det där ett tag till. Det ska i alla fall bli überskönt att flytta in i min lilla underbara bostadsrätt i stan i sommar, och ha mycket lägre hyra! Me like... både storleken, mysigheten, läget och billigheten. =) Det känns faktiskt som ett uppköp i nästan alla avseenden!

Idag har jag för övrigt haft en underbar kväll med Anna L, Katja, Ida och Enrique. Vi höll till i Enriques korridor, och vår avsikt var egentligen att kolla på film, men det blev inte av. I stället spelade vi en jätterolig Anna-påhittad variant av Alfapet, goffade chokladmuffins och chips med dip och pratade spanska, svenska och finska hela kvällen. Jag förklarade för Enrique att "He estudiado español, pero no lo hablo mucho hoy, porque no tengo un novio español." Det tyckte Ida var en klockren förklaring. För er som inte kan spanska betyder ovanstående mening ungefär "Jag har studerat spanska, men jag kan inte så mycket spanska idag, för jag har ingen spansk pojkvän." Det var i alla fall det jag menade. Jag läste nämligen spanska i samma grupp som Ida på gymnasiet, och hon snackar flytade spanska nu eftersom hon har en spansk pojkvän sedan ganska länge. Och Anna, som har läst spanska lite längre tid än vi, är ju tillsammans med Enrique och pratar också flytande spanska. Men inte jag. Porque no tengo un novio español! So is it with it. Tack för en härlig kväll, gullungar!

Nu är det dags för lite kvällsmusik, tror jag... får bli någon härlig blandning av Bond och Nightwish. Av någon anledning gillar jag att lyssna på just deras musik på natten.

Adiós, goodbye, paina läppää sisään ja aava och tjingling!

torsdag 24 april 2008

Lång och lugn dag

Häjj häjj blåggen!

Ovanstående var inte min replik egentligen. Det är ett rent och skärt härm (en förekomst av att härmas - ett härm... eller? ;p *lingvistiktrötthetssyndrom?*) från den lilla igelkottsflickan Pokus i denna underbara serie. Läs den vetja, om ni har samma humor som jag, så kan ni få skratta lite! Jätteskratta kanske. Lol, typ.

Jisses, vad flumtrött jag är!

Idag har vi haft skoldag från 8 till 17, men på något sätt var dagen ändå inte särskilt krävande. Vi gjorde mest sköna uppgifter som inte var så tunga och jobbiga. Eller så blev man pigg av vädret. Vet inte vilket. Det har verkligen varit en underbar vårdag idag! Det var faktiskt så fint väder att vissa skippade den sista lektionen och satt och solade på gräset utanför G-huset. Men inte jag. Jag satt i ett klassrum tillsammans med Rickard, Sofia, Mattias, Jonas, Jonas, Olle och Markus (har jag glömt någon?) och hade en trevlig och ganska intresasnt diskussion om semantik, med fin utsikt över klassisarna nere på gräsmattan. :)

Nu lägger jag av för idag, det är nog dags att sova eller nåt i den stilen. :)

Tuddilu!

onsdag 23 april 2008

Tekniska hinder att bjussa på mig själv... :)

Det är så, att jag råkar vara totalt förälskad i den blå alien från filmen Femte elemetet. I alla fall i hennes sångröst. Varför förstår ni nog om ni kollar in den här filmen. Lägg särskit märke till filmens sista minut. Vilken röst! Och vilka toner! (För jag hoppas att sångerskan faktiskt fångar alla toner själv och att det inte är datorfejkat, för då blir jag sur... ;))

Hursomhelst, eftersom jag gillar att sjunga och är sopran, är såklart min stora dröm att kunna sjunga som denna underbara alien. Därför har jag en liten hobby som går ut på att... ja, försöka. Nu och då brukar jag sjunga den sista biten på låten så gott jag kan och spela in det på ljudinspelaren för att höra hur det låter "egentligen", så att säga. För det kan ju låta lite annorlunda inuti huvudet än utanför. Hm. Ja, ni förstår hur jag menar. Jag har ju en hel del att lära om man säger så - det låter inte bra för fem öre när jag sjunger den. Men eftersom jag ändå är så pass galen att jag törs sjunga så überhögt och spela in det, så tycker jag att jag lika gärna kan löpa galenskapslinan ut och lägga upp ljudfilen här så att alla som vill kan få lyssna, skratta, håna mig, gråta eller förundras över att jag öht lyckas fånga tonerna. Men det går inte, för det tycks inte gå att ladda upp ljudfiler här. Synd! Eller det kanske är bra. Kanske har Blogger valt bort möjligheten att lägga upp ljudfiler just för att skona läsarnas öron från sådant. :)

Jag som tyckte att mitt trestrukna diss lät ovanligt snyggt idag... fast fisset kan jag fortfarande bara skrika fram, så det hade ni nog inte uppskattat. :)

Tjipp tjipp!*
*nån slags hej/hejdå-fras som jag har snott av någon, men jag minns inte vem

Heldag med fadderiet

Idag har jag umgåtts med mitt fadderi mest hela dagen. Det började med att vi sågs i skolan för ett par timmars runtringande till sponsorer. Sedan blev det lunch i Zenit och en tur till stan för att prova KogVetet-tröjor. När alla tröjor var provade och alla nöjda och glada köpte vi glass på Bosses och satte oss en stund i det somriga gräset utanför Domkyrkan. Härligt!

På Bosses var det en tant som trängde sig före i kön. Först trodde vi att hon trängde sig före för att hon var utländsk och inte kände till det svenska kösystemet (jisses, vad hon måste ha tyckt att alla andra var konstiga som stod och väntade i så fall!). Men sen kom vi på att det måste ha berott på att hon var gammal och kunde dö när som helst. Det hade ju minst sagt varit snopet om hon hade dött i kön innan hon kom fram till glassen, eller hur? Så det var nog en väldans tur att hon trängde sig... ;p Nä nu ska jag sluta vara dryg och svensk och klaga på folk som tränger sig i köer. Det kan inte vara lätt att lära sig nya kulturer sådär med en gång. Och vi troget köande fadderister fick ju också vår glass.

På tal om att undra saker, så undrar jag förresten varför glassen som Björn köpte hette "Het kärlek". Den är väl lika kall som alla andra glassar? Jag måste fråga Björn nästa gång vi ses om han tyckte att den var het...

Efter glassen åkte alla hem utom jag och Mattias som gick och kikade in hos en potentiell sponsor och gav dem ett infoblad. Sen åkte vi också hem. I kväll, typ nu, är det vårgrillning. Jag funderar på att kika förbi där en stund och få ännu lite mer koggissällskap. Medans jag ändå är igång, menar jag. :)

Puss å kram!

tisdag 22 april 2008

Tjolahopp!

Egentligen är kanske sånthär lite fånigt. Men trevligt också. Idén med bloggar alltså. På ett sätt känns det lite töntigt att ha en sida på nätet där man regelbundet skriver en massa onödig information om sig själv. Men samtidigt tycker jag om att läsa bloggar. Det är liksom lite mysigt och hemtrevligt att läsa vad ens vänner har för sig om dagarna och vad de tycker och tänker om saker och ting. Och så är det kul när de skriver roliga saker som man kan skratta åt, för det gör de också ibland. Vissa gånger har jag funderat på att skaffa en blogg, men tänkt att det kanske är onödigt om jag inte har något speciellt syfte med det. Jag har inte en massa åsikter om allt och alla som jag vill nå ut till allmänheten med och debattera om, jag är inte en modefantast som vill visa mina übercoola outfits för andra modefantaster och är inte heller i allmänhet en särskilt annorlunda person. (Eller det kanske jag är? Svårt att vara objektiv i en beskrivning av sig själv.) Så jag har tänkt att vad ska jag då med en blogg till? Vem skulle vilja läsa den? Men efter att ha läst andras bloggar har jag märkt att oftast verkar ju andra inte heller ha några särskilda syften med sin blogg förutom just att använda den som en slags offentlig dagbok. De skriver om helt vardagliga saker och tydligen läser ju folk och kommenterar sånt. Jag gör det. Stundom har jag saknat en sida på nätet där man kan skriva någon form av dagbok. Skriva när något särskilt har hänt, när man har drömt något konstigt eller roligt eller bara vill få ur sig lite positiva, negativa, konstiga eller okonstiga tankar till offentligheten. Eller i alla fall till sina närmsta vänner eller vilka det nu är som läser. När jag var yngre och använde communities som Lunarstorm och Skunk brukade jag använda dagbokfunktionerna på dessa communites för sådana ändamål. Då kunde man liksom skriva lite vad som helst, även om man inte hade något speciellt att säga. Huvudsyftet med Skunk och Lunar var ju ändå inte själva dagboksförfattandet, utan snarare att kommunicera med vänner medelst gästböcker, meddelanden och grupper och kanske hitta nya likasinnade människor på nätet. Dagboken var bara en bonus. Men nu när jag, liksom de flesta av mina vänner, lagt ner Skunk och Lunar är detta inte aktuellt längre. Man kan ju använda "Notes"-funktionen på Facebook som dagbok, men folk i allmänhet verkar inte göra det. Man kan skriva för sig själv i en liten rosa bok med hänglås, men det är inte lika kul när ingen läser och kommenterar. Så till slut tänkte jag att man kanske skulle ha en blogg i alla fall. Inte för att jag måste, och inte för att jag har något speciellt att säga till omvärlden, men för att jag tycker att konceptet är trevligt. Jag bestämmer att det är okej att inte ha något syfte med en blogg, alternativt att mitt syfte bara är att skriva dagbok. Eftersom jag tycker om att läsa andras dagboksbloggar så går jag ju inte emot mina egna principer, utan föregår snarare med gott exempel. För vem vet, kanske tycker mina bloggande vänner lika mycket om att läsa onödig information om mig som jag om dem? :)

Sådärja, då var det kanske dags att börja vara lite bloggig på riktigt och komma till själva den göttaste onödiga informationen!

Idag har jag bakat ett ovanligt improviserat bröd. Jag gick egentligen efter detta recept, men eftersom jag nästan inte hade några av indgredienserna hemma, bytte jag ut nästan varenda grej mot något annat. Det bidde nog ett helt annat bröd än det var tänkt, men ett bröd blev det! Och gott också. :)

I helgen är det något som heter sKogVet. Då ska jag sova i skogen med några trevliga koggisar. Det blir nog tokmysigt! Jag tror inte jag har sovit i skogen sedan gymnasietiden och TVM, så det ser jag verkligen fram emot.